måndag 29 december 2008

Ok då...


Så. Nu har jag ömkat mig lite. Jag har noterat att det i alla fall är några som läser. Jag vill särskilt tacka Madde & Vickan, Jan Guillou, Jarl Alfredius och Victoria Silvstedt för de uppmuntrande kommentarerna. Och givetvis ni andra också. Ingen nämd - ingen glömd.

Efter dopet fortsatte vi på samma kurs (141°) några dagar till, ner till CGH (Cape of Good Hope), där vi girade mot Port Elizabeth. Ankomst 15/12. En strålande dag - som gjord för en safari - så det gjorde vi. Safari, alltså. Agenten arrangerade en guide som tog oss till Addo Elephant Park, 72 km från PLZ. Där fick vi våra behov av vilda djur tillgodosedda. På detta 24000 HA stora område strövade elefanter, bufflar, zebror och en massa andra djur omkring. Vi fick också äran att se två sköldpaddor som kopulerade. Men det verkade ta tid så vi fortsatte safarin utan att se den spännande ut/upplösningen.

Efter Port Elizabeth var det dags för East London, 16/12. Ingen gick iland. Lugn dag.

Durban 17/12: 2 timmar snabbt som fan upp på ett köpcentrum och köpte en gitarr till fartyget.


Reunion 22/12: Hyrbil på kajen och iväg till beachen. Hela dagen. Varmt. Nice! se bild.

Graham Parker - "White Honey"

torsdag 18 december 2008

No more for now.

Jag fick för lite feedback, så jag känner inte riktigt för att skriva mer. Ni som ändå gav lite, Tack.
Vi får se om jag får tillbaka lusten någon gång. Just nu lyser den med sin frånvaro.

The Nomads - "Can't Keep A Bad Man Down"

söndag 7 december 2008

Linjedop

"Tompot Blenny" skådar linjen genom astronomens kikare, under överinseende av Kung Neptun och Drottning Neptunia.




Det bådade inte gott. Regnet vräkte ned. Man såg inte gösstaken från bryggan (ca 40 m). Då kom det plötsligt ett telex från Kung Neptun att han skulle senarelägga besöket ombord på grund av att han är allergisk mot färskvatten. Besvikelsen lyste i ögonen på besättningen, och de tittade förväntansfullt på sin kapten. Kunde han, som trots allt är allsmäktig ombord göra något åt saken? Stolt över deras förtroende beslutade kapten - trots att han inte råder över vädret - att göra något åt saken. Han inverterade en regndans på väg upp mot bryggan, ställde in radarn på 24 M, nollade regnkluttret, devierade lite, och tillbad ännu högre makter.


Och se, där mellan regnbyarna klarnade vädret och Kung Neptun med sitt följe besökte oss i alla fall.

Tyvärr har jag inte någon större inspiration att skriva just nu, men för en utförligare beskrivning av dopet ifråga - ur ett offers synvinkel rekommenderar jag:
http://kaptensfru.blogspot.com

På engelska heter hon numera "Oldwife"

Janis Joplin - "Cry Baby" i bakgrunden

fredag 5 december 2008

143°

Sista benet mot Sydafrika och Port Elizabeth, som är första hamnen. Ankomsten är beräknad till 15e December. Eventuellt kommer vi att möta Don Juan något dygn före Kapstaden. Hon har devierat på grund av piraterna i Gulf of Aden. Det blir plötsligt några veckor extra ombord för dem. Vad gör man inte för att komma undan.
Idag har eftermiddagen ägnats åt övningar av alla de slag, Firedrill, abandon ship, SOPEP, Nödkörning av huvudmaskin, nödstryrning samt kastlineskjutning. Det tog sin lilla tid och alla var lika glada när det var över.

Stevie Nicks - "Sable On Blonde" i bakgrunden

torsdag 4 december 2008

Senegal om babord

Jaha, här går det undan. Ber om ursäkt för lite för sporadiska inlägg. Det har varit mycket nu, och jag har väl kört lite väl mycket strutsteknik innan. Nu börjar verkligheten komma ikapp, och jag sitter mest och författar en massa rapporter som jag hade glömt. Sambon har vågat sig ut på däck och ligger mest och steker sig nu. Den envisa nordanvinden har hängt med sedan Europa, och inte förrän idag, 2 dagar efter kanarieholmarna kan man vistas helt smärtfritt ute på däck.

Fax och e-mail droppar sporadiskt in till fartyget med besättningens ekvatorcertifikat. Någon enstaka stackare förhandlar fortfarande med frugan sin om att hon skall skicka ut certet, men det verkar mest vara hånskratt från hennes sida. Stackars krake. Och jag är inte ett dugg skadeglad... He he he!

OMD - "Enola Gay" i bakgrunden

tisdag 2 december 2008

Islas Canarias


Kanarieöarna kommer att passeras i eftermiddag. Det märks att vi är på väg söderut, det blir varmare och varmare för varje dag som går, och det lär inte sluta än på ett tag. Fortfarande en viss dyning på någon meter in på Sb låring. Man vaggas lätt. Till och med solen har börjat titta fram så smått. Var det så den såg ut?
Det har kommit upp ett anslag från Kung Neptun om att alla med ekvatorcertifikat måste visa upp dem för Befälhavaren. Det har nu gått så långt att vissa besättningsmedlemmar har satt sina fruar där hemma i arbete med att hitta dessa gamla papper någonstans, och faxa ut en kopia till båten. Tydligen har det varit problem med illegal entrys även hos Kung Neptun, för enligt ett telex som kom idag är det hårdare regler frå 1:a December. Vi får väl se vad som händer...
Johhny Cash - "Flesh and Blood" i bakgrunden

måndag 1 december 2008

Biscaya och söderut


Efter avgång Southampton stävade så det stolta fartyget västerut mot Ushant traffic Separation Scheme. Där möter atlanterhavet oss med ca 8 m dyning så det blev till att surra fast sakerna ombord, samt stoppa sjösjukepiller i den bättre hälften. Detta betydde att lilla Lone låg mer eller mindre utslagen och sov större delen av dagen och kvällen och natten.
På söndagen, vid lastrumskontrollen upptäckte överstyrman att en dörr på en bil var öppen. Har vi trots allt fripassagerare ombord? Det blev till att samla hela besättningen igen och söka igenom fartyget en gång till. Ingenting hittades denna gången heller, och vi börjar undra om det är pyjamasen på bilarna som fastnat i dörrarna när stuvarna lastade dem, som gör att dörrarna åker upp när det rullar.
Månadslut betyder redovisning. Och rullar gör det fortfarande.
The Beatles - "I am the walrus" i bakgrunden

söndag 30 november 2008

Southampton


Snabba ryck över till Southampton från Le Havre. Snabba och snabba förresten, det är ekonomisk körning som gäller i dessa tider. Vi hade kallt räknat med en relativt tidig ankomst till Southampton. Det är bara ca 4 timmar lots - lots. Men det blåste stuvarna i Le Havre oss på. Det var inga som helst problem att dra ut på tiden. Sedan fick vi vänta på bogserbåtar i någon timme innan dessa behagade dyka upp.

Hursomhelst, förtöjda i Southampton 0300 näst morgon. Lastning påbörjades kl 0800.

Jag, chiefen och sambon passade på att gå iland en sväng. Det är trots allt sista gången på några veckor. Först besökte vi en uniformaffär som vi hade hört talas om, men det var en besvikelse. Vi hade hört att den skulla vara flera våningar stor och uniformer till allt och alla men det visade sig att det bara var ett hål i väggen och typiska britter som arbetar därinne. De fick inget bra betyg. Den som vill besöka deras hemsida går in på: www.miller-rayner.co.uk
Vi fortsatte istället vår landvistelse med att besöka julmarknaden och äta lite lunch på en mycket trevlig italiensk ristorante, Bella Italia.
Avgång på kvällen, men innan dess: Stowaway search/ISPS.
Fripassagerare är inte alltid de klyftigaste. De tar båten till Afrika istället för Amerika och liknande. Det finns hårresande berättelser om båtar i bolaget som hittat fripassagerare långt ute till havs, och det blir en dyr kostnad att bli av med dem. Man kan ju inte gärna slänga dem överbord även om man skulle vilja det. Vi hittade inga i alla fall, och avgick sent om fredagskvällen ut mot nya äventyr.
Mike Oldfield - "Foreign Affair" i bakgrunden

torsdag 27 november 2008

Zeebrugge - Le Havre


Det är tight på kusten. Mycket att göra. Det är svårt att hinna med att uppdatera varje dag, men hav förtröstan. Snart lugnar det ner sig ombord, och då blir det nog lättare att hinna med.

Tyvärr har jag upptäckt att det är en väldans massa laptopar ombord; Sambon, Chiefen, Överstyrman, 2:e Styrman, Elektrikern, mässman, och några matroser på det. Alla delar på 512 kbps i glesbandet. Det blir låååååångsamt.

Zeebrugge bjöd som vanligt på uselt väder. 8 Beaufort frånlandsvind är illa med 8000m2 segelyta. Det blev till att knyta fast båten med varenda snöre vi hade ombord. Trots detta vill båten ut från kajen. Nästa steg blev till att köra bogpropellern hela natten för att hålla in henne, och sista steget blev att beställa en bogserbåt som låg och tryckte på sidan resten av natten.

Det är inte lätt att sova gott under sådana förhållanden.

Färdiglastade på tisdagsafton och kosan mot Le Havre, där vi ligger nu.

Le Havre Ligger precis i mynningen till Seine, floden upp till Paris - men dit är det ingen risk att vi hinner ta oss. Nu skall vi dessutom avgå om några timmar till Southampton - sista lastningshamnen i Europa, innan vi styr sydvart mot Sydafrika och Australien.


Joe Satriani - "Clouds Race Across The Sky" i bakgrunden

måndag 24 november 2008

Äntligen loss


Usch! Många lärdomar kan dras från denna varvsvistelse, men det är inget jag kommer att trötta ut ev. läsare med. På fredagskvällen dockade vi intligen ut och förhalade till Nordhafen E. Dead ship. Ingen huvudmaskin som fungerade där inte. Det var visst några kopplingar som inte hade hunnits med att kopplas innan det var dags.

på lördagen sysselsattes besättningen med inställning av paneler på lastdäcken, lastning och alla möjliga andra saker som dagens moderna sjömän måste sysselsätta sig med.

På söndagskvällen blev det äntligen avgång. 2 bogserbåtar.

Ute i floden Weser kommer ett oroande meddelande från chiefen. Det visar sig att ett bärlager till propelleraxeln inte var draget. Illavarslande. Vi fick köra sakta ut och efter att lotsen lämnat gick vi ur separationen och drev medan maskingubbarna satte ihop eländet. 0230 i morse kunde vi äntligen sätta fart mot Zeebrugge och beräknas ta lots vid Wandelaar kl 19 i afton.

Bachman Turner Overdrive - "Not Fragile" i bakgrunden

lördag 22 november 2008

Utdockning?


För en tid sedan sade varvet upp 100 arbetare. Nu sätter facket hårt mot hårt och all övertid är stoppad. Det betyder att varvsarbetarna går hem direkt när arbetsdagen är slut och lämnar saker efter sig där de stod. Saker hänger kvar i arbetskranen, och lär få hänga kvar där till de kommer tillbaka igen. Jag är glad över att det inte är jag som förhandlar med varvet om betalningar och liknande. Det lär bli köpslående på hög nivå.
Efter morgonmötet ser det nu lite ljusare ut. Varvet har lovat att vi kommer ut ur docken på tid, men än är vi inte där. Ankarna har börjat spelas upp, och allt ser plötsligt lite ljusare ut - förutom vädret - för snön vräker ned.
The The - "This is the day" i bakgrunden

fredag 21 november 2008

Drydock


Drydock i Bremerhaven denna tid på året är ingen höjdare. Sedan påmönstringen i måndags kväll har det blåst, regnat, varit dimma, blåst lite till, spöregnat, 3 sekunder sol, mer blåst, snöblandat regn, ännu mera blåst, hagel, regnat lite till och stormat. Allt detta om vartannat.
Man behöver egentligen inte ha mer IQ än skonummer för att förstå att detta är inte idealiska förhållanden för att måla.
Nu var det ju inte på grund av målning vi skulle in på varv, utan en tveksam propellerhylsa. Men man passar ju på att få så mycket som möjligt gjort när man ändå ligger på land. Dessutom har vi åkt omkring med föregående charters namn på sidan i dryga ett halvårs tid efter att chartern gick ut. Nu står det äntligen rätt på utsidan igen. Frågan är bara hur länge färgen sitter kvar efter att ha blivit påmålad under sådana här miserabla förhållanden.
I morgon är tanken att vi skall docka ut. Jag återkommer i det ärendet.
A Camp - "Elephant" i bakgrunden

fredag 7 november 2008

Ekerö

Ytterligare en kurs avklarad. Denna gång Ledarskap, modul 2. Nu är kurserna slut - och nästa vecka är min ledighet det också. Av 10 långa veckor hemma tillbringades 4 på kurs. Dålig statistik.
Men, för att glädja ev. läsare som kanske har ett visst hästintresse - själv har jag det inte - kan jag härmed meddela veckans "Jag mötte Lassie", för nu har jag klappat Viking Kronos på näsan eller mulen eller nosen eller vad det kan heta på hästar.

John Hiatt - "Thunderbird" i bakgrunden

fredag 31 oktober 2008

TV-problem

Fan, man skall inte lyssna på amatörer. Det gjorde jag när jag renoverade för något år sedan, och skulle dra in nya antennkablar för tv. Enligt nördarna på Kjell & Co skulle det räcka med en splitter för att kunna dra in sat-tv till alla rum (med en mottagare på varje ställe, förstås). När vi nu äntligen skaffat en mottagare till visar det sig att jag blev totalt grundlurad.
Det är nämligen så (lekmannamässigt beskrivet) att satellitmottagaren sänder ut en ström i koaxialkabeln till parabolen, och har man en splitter på ledningen så vet inte parabolen vart den skall skicka signalerna med resultatet att man kan få några kanaler har och några där och ingenting stämmer. Det måste alltså vara en kabel från varje mottagare till satellithuvudet. Shit!
Upp med ny parabol och nytt satellithuvud och sedan 2 man i totalt 10 timmar för att dra nya kablar runt om i kåken. 64 m kabel blev det, och lite dosor och lite annat. Åsså gamla tv-antennen nedriven. Den är mitt projekt idag. Tippen gäller. Men oj vad stor den blev när den hamnade på backen.

Å regnet öser ned.

Guns'n'Roses - "Used to love her" i bakgrunden

lördag 25 oktober 2008

Göteborg

Jodå. Till slut kom jag fram till rikets andra stad. Ett halvt dygn försenad, men alive and kicking i alla fall.
Kurs i dagarna fem som avslutas med en tretimmarstenta. Tenta? My God! Skall jag behöva stå ut med det på en kurs? Zanzlöözt!
Men det gick bra. Nu vet jag allt om hur man inte får - och hur man får stuva farligt gods på fartyg.
Skulle nu någon få för sig att frakta Nickelcarbonyl (UN1259), Klass 6.1 på samma båt som gods i klass 1 så går inte det. Då bryter man mot lagen. Men att frakta 80 000 liter bensin i 1-litersflaskor ombord på en färja så kan man göra det utan några större problem enligt Östersjöavtalet. Intressant.

Ellen Foley - "100 Mph" i bakgrunden

måndag 20 oktober 2008

Ur spår...

är tåget, och jag är hemma fortfarande. Efter 3,5 timmars väntan, varav 2,5 på Flemingsbergs Station kommer äntligen boskapsexpressen in. Överfull och så jävla överbokad. Folket fick inte ens plats, och inte jag heller - så jag åkte hem igen. Det var en 1:a klass på SJ det. Nästa gång blir det flyget. Vi får väl se vad som händer idag...

Neil Young & Crazy Horse - "Southern Pacific" i bakgrunden

söndag 19 oktober 2008

Kurs... igen

F**ing jävla kurs igen. Så less på detta. Under mina tio veckors ledighet (när den är slut) har jag totalt tillbringat 4 veckor på kurs. Fy fan. För mycket. När skall jag kompenseras för detta?
Denna gång är det "Farligt gods" i Göteborg. Åker idag, kommer hem fredag em.

Pissochpestochsenapsgas!!!

The Clash - "Four Horsemen" i bakgrunden

fredag 17 oktober 2008

Sorry

Det händer inte så mycket just nu som är värt att dela med sig av.
Sedan senaste inlägget är jag fortfarande förkyld, och gör inte sådär jättemycket för att kurera mig. Host, snyt och slem.
Jag var i alla fall till Norrköping (eller Skärblacka) förra helgen. I Skärblacka finns det ett hus med en skylt på där det står "BLACKA BO". Jag tror att det är den lokala bostadsförmedlingen, men vet inte säkert - och är dessutom ointresserad av vad det egentligen är. Dock får skylten alltid mig att tänka på Just D: Stakka Bo - Blacka Bo - Stakka Bo - Blacka Bo etc.
I ett anfall av kreativitet slängde jag ut badkaret och monterade in en duschkabin i stället, och genast infinner sig frågan: Varför gjorde jag inte detta för fem år sedan?

Jane - "All my friends" i bakgrunden

fredag 10 oktober 2008

Höstförkylning

Usch! Inge skoj. Hostar och snörvlar och har mig.
Fruntimmer snackar om att föda barn och sådant tjafs. Då har de aldrig varit med när en kille är riktigt förkyld.

Bow Wow Wow - "I want candy" i bakgrunden

onsdag 8 oktober 2008

Vagnparken 6

Nashen

Inställd i ett båthus i mörkaste Småland står hon. Nashen. Egentligen är det en VW Variant 1500, 1962 års modell, men farfar, som vi ärvde bilen av tyckte att Nash var världens finaste bil, och kallade den för just Nashen. I släkten går den fortfarande under namnet Nashen, och kommer alltid att göra.

-Skall vi ta en tur med Nashen, var frågan när vi var små och farfar ville ta oss med på en åktur.

Fullt körbar. Det är tyvärr utrymme som saknas för att man skall kunna fixa i ordning den så att den blir fin, för just nu är den renoverad på farfars vis med popnitar och dessutom är den penselmålad. Den har en gång varit utställd på Wheels-Nats i Barkarby.

Those were the days.

The Vibrators - "Baby, baby" i bakgrunden.


tisdag 7 oktober 2008

Skytteholm

Ledarskapskurs i dagarna 3. 1:a modulen. Så fler lär det bli. Helt plötsligt har man fått reda på en massa saker om sig själv som man inte hade en aning om. Allt kanske inte var till ens fördel, men så är det. Även om jag anser mig själv fullkomlig och liksom självaste kvintessensen av skapelsen. Ödmjuk är jag också.
Skämt åsido, man blir aldrig full-lärd. Och kunskap är ju inte direkt tungt att bära, även om det kan vara segt att få in den på hårddisken. 15 tappra själar från olika delar av koncernen bänkades samman och lärde känna varandras svagheter och styrkor. På det hela taget var det mycket intressant.
Fast rummet lämnade en del att önska. Det kan bero på att jag nog blev placerad i gamla pigkammaren. Inte vidare fräscht, och väldigt liten säng.
Men maten var bra.
Skid Row - "Slave to the grind" i bakgrunden

tisdag 30 september 2008

Adios


Jaha. Hemma igen. Första frostnatten inatt, tydligen. Inge kuligt. Det var trevligare i Barcelona. Gamla Svedala möter oss med regn och snålblåst. Usch!

Det jävligaste var att när vi kom hem så började jag leta min kamera där jag trodde att jag lagt den. Men icke. ICKE! Jag letar förtvivlat runt i huset och hittar ingen kamera. Till slut förbarmar sig sambon och hjälper till att leta - och hittar den. I datorväskan. Som var med till Barcelona. Men varför hittade vi inte kameran när vi gemensamt vände uppochned på bagaget på hotellrummet? Foamy, som ein engländer skulle säga.

Inte hann vi med allt vi skulle heller. Det blir alltid kompromisser när det gäller våra inte helt gemensamma intressen. Jag släpade med sambon till Sagrada Familia och La Pedrera (Casa Milà) för att introducera henne i Gaudis verk - och hon släpade med mig på shopping i gotiska kvarteren.

Vad gäller Gaudi kan jag bara säga - Skitball! Läckrare byggnader får men leta efter. Helt spejsade. Men det är lite konstigt att de lät honom bygga på det viset och inte låste in honom i stället. Tur för oss idag att de lät honom hållas. Casa Batllò sparade vi till nästa gång - för när den är avklarad finns det ingan anledning att åka till Barcelona igen.


Ulf Lundell - "Rom i regnet" i bakgrunden

måndag 29 september 2008

Mierda!!!

Vem mer än er allerstädes (mentalt) frånvarande kan lyckas med att lägga kameran på matbordet hemma och åka ifrån den när man skall på semester?
Fan, vad klantigt! Det blir att hålla tillgodo med sambons kamera om det skall bli några bilder från denna lilla semester.
Det känns i benen att det blev mycket promenerat igår...

Rix Morronzoo (webbradio) i bakgrunden

söndag 28 september 2008

Barcelona

Aaaaah! Äntligen lite värme. Det märktes redan i taxin från flyget att skinnpajen var för varm. Det får väl bli att gå utan i sommarvärmen. Gårdagskvällen tillbringades på Las Ramblas, med allt vad den gatan har att erbjuda i form av mat och underhållning. Tapas aint bad.
Idag blir det lite mer penetrering av staden. Gaudi har ju satt sin prägel på vissa byggnader, och dessa skall besökas idag. Bl.a.

Duffy - "Warwick Avenue" i bakgrunden

fredag 26 september 2008

Kalmar

Ett snabbt besök för att skåda broderns och svägerskans underverk. Söt palt.
Det verkar som om det blir riktigt bra med vagnen till båten. Det blir nya erfarenheter. Någon undrade på kommentarerna om jag skulle dra båten ner själv, men det tror jag inte riktigt håller. Jag får inte köra med så mycket på släpet. 4 ton är lite mycket för en som inte har E-kort. Det blir lastbil till våren. Det kommer att bli jättebra.
Vi grillade! YES! Kan det vara årets sista? Hoppas inte det, men det var lite kallt för att sitta ute, så den biten klarades av inomhus. En God shiraz till fläskfilén gjorde inte saken sämre. Och gissa vad det blev till dessert... Calvados! Jag är oförbätterlig på detta. Livets dryck.

Liam Lynch - "United States of Whatever" i bakgrunden

onsdag 24 september 2008

Båtvagn

Idag åker jag till Kalmar av några anledningar. Den första är att träffa min bror och hans sambo som jag inte sett sedan mitten på Juni. Sedan givetvis att se brorsonen som är det nya tillskottet till familjen.
Men också båtvagnen. Vi måste göra något åt segelbåten. Det börjar bli lite surt på klubben nu när vi inte varit i sjön på 3 år. Känns kanske bättre att ha den nere i Kalmar där pressen inte är lika stor. Att ställa båten på vagn blir en ny erfarenhet. Den har tidigare alltid stått stadigt på marken när den varit i land. Hoppas att vagnen fungerar som det är tänkt.

Bob Marley - "Three little birds" i bakgrunden

måndag 22 september 2008

Onkel

Nu har man blivit onkel också. Lillebror och hans bättre hälft har begåvat världen med en liten Challe. Vid närmare betraktelse konstaterade jag snabbt att där har bror svårt att svära sig fri.

Bertine Zetlitz - "Butcher's Son" i bakgrunden

Warsash

Det har varit lite dåligt med inlägg på sistone. Sorry för det, men det beror (förklaring - inte ursäkt) lite på att jag är en av de få i Moder Sveas rike som ännu ej är begåvad med laptop. Det kommer väl vad det lider.
Jag har varit iväg en vecka på Manned Model Shiphandling Course på Warsash Maritime Academy i Southampton, UK.
Fan, vad kul. Och realistiskt. Här fick man chansen att göra alla experiment som man känner till rörande bankeffekter, Interaction, Texas Chicken Race etc som man pga sitt eget fartygs storlek och värde ej kan göra i verkligheten. Mycket realistiskt. Här följer en bildkavalkad:
Bilbåten "Progress" med Soe vid rodret och Jan i maskin.

Jan manövrerar "Progress"

Utsikten från maskinrummet i "Progress"

Jan i "Diligence". Instruktör i maskinrummet.


Shell-gubbarna Vincent och Arwind i gastankern "Endeavour"

"Endeavour" på väg ut ut Smuggler's Cut


"Diligence"kör om "Endeavour" i Oceanic Canal


Stället med den mest osmakliga maten i hela England, King Rufus. De fick till och med Chili Con Carne att smaka absolut ingenting. Men de var trevliga i alla fall.

Sham 69 - "Hurry up Harry" i bakgrunden

fredag 12 september 2008

Pimp my pruttbubbla



Sambons pruttbubbla har blivit pimpad. Men rostrosen sitter kvar under tribalen. Och bilskrället har inte tvättats sedan jag åkte ut och jobbade i juni. Det betyder att jag har fått ett uppdrag. Jag får konsultera min fullproppade agenda och se om jag kan klämma in en tid under ledigheten.

The Specials - "Ghost Town" i bakgrunden

torsdag 11 september 2008

Höst

Regntunga skyar

Fortfarande jet-laggad. Känns som om jag kommer att förbli i detta vegetativa stadium hur länge som helst. Ryktena säger att det har regnat sedan början på augusti, med någon dags undantag. Jag tror på det. Min nyanlagda lilla gräsplätt från i våras ser ut som ungskog. Det går ju liksom inte att klippa i ett träsk. Usch vad deprimerande.

Så för att trösta oss lite spontanbeställde sambon och jag en resa till Barcelona. Där är det i alla fall varmt. 27:e bär det av.

Patti Smith - "My Madrigal" i bakgrunden

onsdag 10 september 2008

Hemma


Arlanda

Avmönstringen i Manzanillo tog sin lilla tid. Efter att ha varit bortskämd med effektivitet har man plötsligt hamnat i Manana-land. Immigration fanns inte inne, så det var att sitta vackert och vänta till de behagade dyka upp igen. Därefter 3 timmar på asfalterade djungelstigar från ena sidan av landet till den andra innan vi kom till flygplatesen. Mina filipinska skeppskamrater fick bo på hotel över natten innan de skulle flyga hem.
Iberia som flygbolag betraktat måste spela i någon av de lägre divisionerna, för där var det inte mycket att skryta med - särskilt inte i ap-klassen. Och Madrids flygplats måste väl vara en av de sämst strukturerade flygplateser jag någonsin besökt . EVER! Man behövde i stort sett 3 timmar på sig för att hinna byta terminal. Och Spanair var inte heller något höjdarbolag att flyga med. Och numera blir det dyrt att bli tankad på planet, för ombord var ingenting gratis. Och stans sämsta växelkurs dessutom. Ingenting jag rekommenderar, men till slut kom jag hem.
Och det känns bra.

Sham 69- "Hurry up Harry" i bakgrunden

måndag 8 september 2008

Avmönstring Manzanillo, Panama


Nu blir det inga inlägg på någon dag, för nu åker jag HEM!

----------------------------------------------------------------------------------
Flight Date Org Dest Dep Arr Term Status
----------------------------------------------------------------------------------
IB6348 08SEP PANAMA [PA] CI MADRID 2140 1430+1 OK
* SPLIT TICKET *
JK055 09SEP MADRID STOCKHOLM ARLA 1740 2135 2 OK
T Rex - "Get it on" i bakgrunden

Mosquito Coast


Rätt söderut... Manzanillo, Panama... avmönstring... i morgon... fan, vad skönt...
Hela dagen har tillbringats med att sätta in avlösaren i systemen ombord. Har man varit ledig i 2 år är det en del catching up to do. men nu har vi nog klarat av det mesta.
Kl är 18:45 Skt (= 01:45 i Svedala), och nu äntligen har sakerna börjat ramla på plats.
Fan, jag har inte ens varit utomhus idag, trots att solen nästan går över i nord, och det är +30° i poolen. Nu skall jag samla ihop mina sista smutskläder och slänga dem i tvätten, och medan de tvättas så tar jag mina 200 m i poolen. Det är mörkt ute, så det blir väl att slå på poolbelysningen. Kanske en kall till det...
Pink Floyd - "Time" i bakgrunden

söndag 7 september 2008

Yucatan Strait

Här var jag på semester för 22 år sedan, på Isla Mujeres - men av den ön såg vi ingenenting idag. Den ligger något längre västerut.
Norra ekvatorialströmmen gav oss en viss motström, och farten var inte tillräcklig, men nu har det släppt, så i tid kommer vi - give or take an hour or so....
Grillfest blev det idag, till alllas förnöjelse. Det behövdes. Jag tror (och har en känsla av) att besättningen gillar mig. Ok, det är inte svårt att bli upskattad om man bjuder på lite vin - men 5 flaskor på 23 man (och alla uppskattar det) måste ju betyda nånting, och det tror jag gärna att det gör, självgod som jag är. Trevlig grillfest var det i alla fall. Klockan är nu 22:30 Skt, och gubbarna verkar sjunga på sista versen. Själv är jag på väg rätt ned i gondolen, så fort jag skrivit färdigt. De sista entusiasterna drar några sista sånger i Karaoken (Soft jams - inte my kind of music), och de joddlar och har sig och jag tror att de har det ganska trevligt.


Grace Jones - "I need a man" i bakgrunden

lördag 6 september 2008

Söderut


Avlösaren är ombord. Känns bra. min ordinarie avlösare har ju gått och brutit benet, så han blir hemma ett tag... Han kör MC precis som jag, men lite vildare, och gärna på bakhjulet, och på bana och skrapa knäpuckar och sådana tokigheter. Själv är jag inte lika kaxig. När han ringde och sade att han brutit benet började jag ladda för en riktig urskällning - för det sista jag säger till honom på våra avlösningar är att han skall ta det lugnt.
Sedan går han och bryter benet! Och inte ens på hojen så jag kunde få skälla på honom, utan genom att hoppa ner på gräsmattan från altanen hemma - ett hopp på ca 40 cm.
Då kan jag ju inte skälla, utan mera önska att han skall krya på sig.
Sedan fick personalavdelningen jobba på att hitta en avlösare och det gjorde de. Han har varit hemma i 2 år och behövde lite inskolning. Därför är jag fortfarande ombord och sätter in honom i sakerna. Det blir låååånga dagar. Detta är ytterligare en anledning till att bloggandet har kommit lite på skam - men plikten framför allt.
På måndag är det dags. Då får han klara sig själv. Då åker jag hem. Då blir det Top Side Taxi back home to good old Sweden igen. YES!
Blondie - "X - Offender" i bakgrunden

fredag 5 september 2008

Galveston, Tx


Jaha, där blev det ett litet ofrivilligt bloggavbrott. Det var inte meningen, men jag hade så mycket att göra igår att jag inte hade tid.
Det började tidigt, upp kl 0400 och mumma till sig för ankomsten. Ingen vanlig människa stiger upp vid den tiden. Väl förtöjda kl 0630. Sedan börjar det....
Man får i princip lite öststatsvibbar när man ankommer USA med båt. Face-control med immigration, Agriculture letar äppelskruttar i papperskorgarna och givetvis Coast Guard Inspection. Vi hade ju väntat oss detta, och var väl förberedda. Vid 10-tiden kommer 2 herrar ombord och börjar gå igenom allt. Precis allt. Vartenda certifikat på fartyg och besättning. Och då blev det face-control igen för att se att fotografiet på certet överenstämmer med personen ifråga. Åsså lite övningar som grädde på moset. Nu skall erkännas att vi (jag) smorde på rätt rejält och var väldigt tillmötesgående. Givetvis hittade de några saker som de kunde klankat ner på om de ville, men tack vare det proffesionella bemötandet ombord och det fina skicket på båten så nöjde de sig med att verbalt påtala dessa brister. De var mycket proffsiga i sitt utövande och trevliga också. På det hela taget var det en lyckad Port State Control, även om man blir lite mentalt utmattad. Besättningen skall ha full cred för att det gick så bra som det gjorde. Det är faktiskt inte bara ett nöja att arbeta med dem - utan också en ära. Ibland kan man ju bli lite less, men så är det, och man är ju bara människa, trots allt.
Thin Lizzy - "King's Call" i bakgrunden

onsdag 3 september 2008

Olika åsikter

Sambon tycker att jag skall byta jobb och komma lite närmare hemmaplan. Ovanstående bild gör att jag inte riktigt delar den åsikten. Nog för att vi har skitväder emellanåt (det får man ju liksom acceptera i den här branschen), men oftast är vädret rätt skapligt. Och på en resa jorden runt är det alltid bra någon gång. Man hinner passera de flesta klimatzonerna, och framför allt är man på väg någonstans. Att t.ex. ligga ute på Snövit-fältet och vakta en och samma rigg en månad i stöten med 12-18 meters sjö tilltalar mig inte. Vädret kan vara bra där också - har jag hört (men jag tror inte på det).
Nej, Blue water sailing med vinden i ryggen och solen i zenit är min melodi. Stormy Weather kan någon annan ta.

The Nomads - "Bangkok" i bakgrunden

tisdag 2 september 2008

Mexican Gulf


Idag är jag på så jävla dåligt humör att det inte blir mer skrivet. Njut av det fina vädret i stället.


UK Subs - "Beggars and bums" i bakgrunden

måndag 1 september 2008

Klämda från två håll...

Gustav till vänster och Hanna till höger. Mitt emellan kommer vi farande.

Det mesta som intresserar oss ombord just nu är stormarna i vår närhet. Fan, med lite tur kommer vi undan med blotta förskräckelsen. Just nu pratar alla om Gustav, men hon (!) skall förhoppningsvis blåst bort när vi kommer. Tycker lite synd om folket i sydstaterna, men det är bara att hoppas att de amerikanska myndigheterna sköter det bättre denna gång än vad de gjorde med Katrina.
Hanna är vårt problem. Hon verkar ligga och avvakta och bara vänta på att sätta fart. Vi kommer in i NE Prov. Ch. i kväll, och sedan skall det förhoppningsvis gå vägen. Vi går snabbare än henne. Det blir i alla fall ingen sjögång att prata om, om vi kommer in mellan öarna. Vi Vinden räcker nog till ändå...
Bilden snodde jag från Nasa's hemsida i bmp-format, men vill inte förstöra den med att visa var vi är. Vi befinner oss dock till höger om det ljusblå området mitt på bilden.
Då vi fortfarande befinner oss i utkanten så lider vi inte nämnvärt ännu, en lätt rullning på 5°-8°, fortfarande relativt soligt. +29,4° i vattnet och lite mer i luften. Hade det inte varit för orosmolnen i horisonten (häpp!) hade detta varit shipping när det är som bäst.
Yes - "Our Song" i bakgrunden

söndag 31 augusti 2008

Bermuda


Fan, man vet inte riktigt vart man skall ta vägen. Hon är lite velig, den kära Hanna. Olika rapporter varje gång med forecasts som velar lika mycket som Hanna. Snabbt eller sakta? Det hållet eller det? Och hemma är det helg. Med mina tämligen mediokra meteorologikunskaper blir det i bästa fall en bra gissning. Dessutom befinner sig fartyget just nu i vad som mest är känt som Bermuda-triangeln, så skulle mina rapporter helt plötsligt sluta komma kan ni, kära läsare, kanske börja undra... I mina ögon är det mest vidkepelse - men man vet ju inte.
Uppdatering på gårdagens grillfest: Det blev Shiraz, Lindeman's Bin 50 till köttet.
Kvällen avslutades med en klassiker i DVD'n: The last waltz (på hög volym).
Nu är det månadsslut igen och söndag (Ägg och Bacon till frukost - lesslesslesslessless) som socker på toppen. Det betyder som alla vet som följer min blogg att det är dags för redovisning och löner. Inte skoj, så medan ni gottar er i soffan därhemma så svettas jag med räkenskaper, och det är inte min starkaste sida.
Graham Parker - "3 Martini Lunch" i bakgrunden

lördag 30 augusti 2008

Lördag


Bilstereo monteras vid poolen.
Vädret håller i sig. Det är bara att hoppas att Hanna inte hittar på något oförutsett. Vi stävar vidare mot NE Providence Channel. Eventuellt devierar vi och går norr om Bahamas. Vi är inte där än och SMHI råder oss att avvakta. Men vi har fint väder här, en stilla dyning rullar fartyget. Undrar om det är från Hanna. Men ikväll blir det grillfest. Shiraz eller Merlot? Det är frågan...
Snart kommer vi till det stora US of A och det är med blandade känslor man kommer dit. Ok, i den här branchen är det svårt att undvika en hel kontinent på det viset. Med tanke på att båten inte har varit där sedan 2006 på våren så räknar vi kallt med ett besök av US Coast Guard, och dessa herrar/damer är inte alltid helt kompetenta i sitt yrkesutövande. By the book. Noll flexibilitet. Så nu har vi kurs för alla i besättningen i hur man startar nödgeneratorn.

Electric Light Orchestra - "Mr Blue Sky" i bakgrunden

fredag 29 augusti 2008

Kontoret 09:20 Skt

Red sky in the night is the sailors delight.


Det verkar lite som om folk har börjat lugna ner sig. Det är fortfarande mycket kvar att stå i, men det känns som lite bra att man började att beta av inklareringseländet i tid, så att man inte går på den där blåsningen om att finna rätt inspiration (sista-minuten-paniken). Nu är det bara att hoppas att det inte kommer mer jobb från Europa före helgen, för jänkarna går på jobb om bara en liten stund, och sedan dräller det in mail därifrån. Och i mitten sitter jag. Som vanligt.

Skt:
Skeppstid. den tid vi har ombord enligt Longituden. Just nu är vi på W030°, men inatt skall vi brassa till W045°, och hamnar då 5 timmar efter Sverige.





Deep Purple - "Highway Star" i bakgrunden

torsdag 28 augusti 2008

Hanna


Jaha, är det inte det ena så är det det andra, som flickan sade som blödde näsblod.
Det verkar som om tropiska stormen Hanna träffar oss före Gustav. Vi får höra vad SMHI har att råda oss i saken när deras weather-routeing kommer i morgon. Fan, kan man aldrig få ha det bra?
Inklareringen till det förlorade landet i väst fortsätter. Hur skall jag hinna? Det kan ju ha lite att göra med att jag själv inte har varit i Amerrkat sedan 2000, och båten har inte varit där sedan 2006 på våren, och då var hon "bara"199 m. Nu är hon förlängd till 228m, så det är nya papper och certifikat och alla skall titta på dem...
Torsdag idag, Vi ligger nu på tidzon W030, vilket i praktiken betyder att min klocka går 4 timmar efter sveriges. Min kl är nu 18:05 på kvällen, och det betyder att hon är 22:05 i Svedala - och det betyder i sin tur att alla "normala" människor går och lägger sig inom en snar framtid, så god natt allihopa, så får ni läsa detta i morgon i stället. Åsså var det torsdagsöverraskning till middag idag - Ärtsoppa och pannkakor.
Alice Cooper - "Elected" i bakgrunden

onsdag 27 augusti 2008

Gustav


Men inte vilken Gustav som helst, utan Orkanen Gustav som just nu ställer till det nere i Karibiska ö-världen. Själva åker vi på ett platt hav, det är knappt märkbar dyning och bara någon enstaka molntuss vid horisonten. Krusningar på vattenytan.
Nu är det ju inte bättre än att vi stävar mot den. Ok, det är några dagar in i framtiden, och SMHI har inte slagit på stortrumman ännu, så än är det lugnt.
Vattentemperaturen hade stigit till +24,1° i morse, så vår elev blev satt att vaska ur poolen. De nya utemöblerna håller på att oljas in, så att de skall motstå lite väder i framtiden. Det skall bli skönt att få bort det där gamla rastplatsbordet och kunna sitta lite skönt.
Gårdagskvällen var underbar. Jag tänkte att jag skulle få se en green-flash vid solnedgången, men tyvärr, av någon anledning, blir det alltid moln i vägen. Men det var en harmonisk solnedgång i alla fall. Chiefen kom precis in och rapporterade att det nu är 25,4° i vattnet, och då är ju smärtgränsen passerad (badkruka som man är), så det är bara att fylla upp pool-eländet...
Latin Quarter - "I Together" i bakgrunden

tisdag 26 augusti 2008

Nordatlanten 10:40 Skt



Position: N 43°31,7 W 025°30,6

Kurs: 247°

Fart: 17,5 Knop

Väder: Klart/halvklart, NW 2B, lätt sjöhävning, temp +23°

Manfred Mann's Earth Band - "Martha's Madman" i bakgrunden

måndag 25 augusti 2008

Deep Sea Mode


Äntligen utsläppta igen. Nu gäller det att komma ikapp med allt som har blivit liggande under kustresan. Oj, vad papper det har blivit i högarna. Hä ä som bara att börja beta av.
Solen skiner, en stilla W-lig dyning får fartyget att röra sig lite grann. Obruten horisont och inte en båt i sikte, inte ens på 12-milskalan på radarn.
Det Azoriska högtrycket kallar på oss, och lockar med varmare väder. Vattentemperaturen är bara +18° just nu, men kommer att stiga de närmaste dagarna. Då blir det dags att fylla poolen igen.
De nya utemöblerna skall sättas ihop och invigas.
Det verkar hoppfullt.
Television - "See no evil" i bakgrunden

söndag 24 augusti 2008

Engelska Kanalen


Bishop's Rock om styrbord och Ushant om babord, vi precis mitt emellan på SW-lig kurs mot NE /NW Providence Channel utanför Bahamas. En loxodrom på 3752 M. Sedan babordsgir vid Great Isaac innan vi korsar Florida Strait för att smyga utefter Key West innan vi girar vid Dry Tortugas för att korsa Mexikanska Gulfen upp mot Galveston. ETA 09040200 LT.
SMHI har flaggat lite för en eventuell cyklon när vi närmar oss USA, men dit är det långt, och varför oroa sig i onödan. Vi får se när vi kommer närmare.
Alice In Chains - "Another brick in the wall (part 2)" i bakgrunden
(Yes! Det är Pink Floyd's klassiker - och de gör den bra!)

lördag 23 augusti 2008

Southampton

Äntligen sista hamnen på denna eviga kustresa. En månad på dagen sedan Suez-transit. Mjukstart i början, men sedan har det tagits tillbaka med ränta. När man arbetar konstant i Nord- och Östersjöfart blir allting så mycket mera stream-linat, och man lär känna alla i hamnarna. Nu kommer man kanske var sjätte månad, och då blir det lite svårare att få samma kontakt med dem. Dessutom har fartyg som trafikerar här uppe oftast lite bättre manöverförmåga än vad en sådan här koloss har. Alltid bogserbåt(ar). Det blir jobbigt i längden.
Hemma i Tjockhult har min lilla gata "Reclaim the street"-fest idag. De stänger av gatan och dukar långbord och tillber Baccus hela kvällen. Och här sitter jag och kan inte vara med. Stackars mig. Arbete en lördagskväll gör ingen lycklig.
Efter avslutad lastning skall vi ha genomsökning av fartyget efter fripassagerare. Det finns alltid någon optimist som tror att de kan smyga över till det förlovade landet i väst på handelsflottans bekostnad. Och hittar man fripassagerarna ombord efter avgång så blir man inte av med dem. Det finns otaliga exempel på hur fartyg åkt omkring i vecko- och t.o.m. månadsvis utan att bli av med sina fripassagerare. Och så vill man ju inte ha det.

Skunk Anansie - "Milk is my sugar" i bakgrunden

fredag 22 augusti 2008

Zeebrugge


Tredje anlöpet. Jag har fått vissa hintar om att vi har slagit rekord i antalet anlöp till Zeebrugge på en och samma kustresa. Belgien mottager oss med sedvanligt skitväder, blåst och regn.
Maskinproblemen kvarstår. Det verkar vara dags för kylarbyte igen. Men vad vet jag? Jag är inte tekniker utan Nautiker - and proud of it!
Avgången är återigen senarelagd. Denna gång på grund av slussen. Men vi skall nog hinna över till Southampton till i morgon bitti. Den som lever får se. Förseningar pga slussen i Zeebrugge är egentligen lika självklara som tidvattnet - och lika regelbundna. Man orkar inte ens hetsa upp sig.
Lika otrevliga som Immigration i Das Vaterland var - lika trevliga var de här i Belgien. Vi satt och fikade och pratade om OS och allt möjligt. Till saken hör också att dessa herrar var betydligt mer skräckinjagande (eller vad man skall kall dem för: 2 m långa och lika breda över axlarna och stooora pistoler) än de där små korvnackade hornblåsande übermenchen till nazistjävlar man hade att göra med igår. Tyska surkålsbönder står inte högt i kurs hos mig just nu som ni märker.
Simple Minds - "Up on the catwalk" i bakgrunden

Emden


Emden tillhör inte detta bolagets ordinarie hamnar, och jag trodde väl inte att det skulle ta bara ett år innan jag var tillbaka till denna pittoreska lilla stad igen. Volkswagen har chartrat utrymme ombord för lite bilar till San Diego, USA.
I förra bolaget var jag här nästan 1 gång i veckan under flera års tid. Det var trevligt att återse en del bekanta, och hinna upp på stan någon timme för hårklippning. Det blev det nu inte då man måste beställa tid. Och i ärlighetens namn är jag inte intresserad av tysk hockeyfrilla, även om håret börjar bli väl långt.
Lika trevligt som det var att träffa en del - lika otrevligt var det att återse en del andra. Ju mindre hamn - desto större myndigheter, betyder i detta fall deras wasserschutzpolizei. De har jag bråkat konstant med sedan ISPS infördes. ISPS (International Ship and Port facility Security Code) är ett påfund som sjöfarten blev pådyvlat efter 9/11, och i stora drag går ut på att göra livet jävligare för sjömän all over the world, terroriststämplade som vi blivit.
Emdens egna lilla SS-styrka med blankpolerade stövlar vägrar konstant att följa kutymen i resten av världen och stövlar ombord som om det var ockupationen av Polen på gång. Och jag bråkar med dem. Jag har inga som helst problem att vara otrevlig mot otrevliga människor, så det var jag. Riktigt jävla otrevlig. Vi stod i receptionen och skrek på varandra och sarkasmerna flödade. Man skall inte vara så kaxig om man förlorat två världskrig. Hals und Beinbrusch!
Tracy Chapman - "Fast car" i bakgrunden

torsdag 21 augusti 2008

Met Office view of 0000 UTC surface analysis
The low pressure south of Norway is dominating the weather across the UK. The occlusions across the UK are bands of thicker cloud producing areas of rain. Further fronts in the Atlantic are progressing eastwards to affect the UK over the next few days keeping the unsettled weather going.


Usch! det har varit långa dagar. Nu börjar väl äntligen lugnet lägga sig. Det är endast någon enstaka firma som har lite restjobb. Hoppas att de hinner...
3-månadersprovianteringen i Göteborg var en killer. Hela däckskontoret är fullt med ouppackade leveranser. Det kommer att ta halva Nordatlanten innan vi fått ordning på allt och sett vad som har missats - för det har det. Jag börjar redan sakna en del saker. Samtidigt som provianteringen pågick för fullt så lastade vi och bunkrade. Och fixade med ramphaveriet. Vi är inte tillräckligt många ombord för att kunna täcka upp.
För att inte tala om Bremerhaven. Där blir vi åkandes som en jo-jo fram och tillbaka efter kajen för att de inte kunde bestämma sig var vi skulle ligga. i 3 timmar håller de på att spåna om detta. Jag får ont i huvudet bara av att skriva om det. Vad säger man? Världsklass, helt enkelt. Nä vad Tyskland skulle behöva är en ny Fuhrer som ordnar rättning i ledet.
Midnight Oil - "Stars of Warburton" i bakgrunden

onsdag 20 augusti 2008

Bremerhaven

Hur får man in 29 timmar på 24?
Vet ej.
Hur applicerar man "Lagen om vilotid" på ovanstående?
Vet ej.

Devo - "Mongoloid" i bakgrunden

tisdag 19 augusti 2008

Göteborg

Alldeles för mycket att göra. 14 timmar stress med fler certifikat, och service. 4000 ton bunker och en havererad akterramp (Skuren linskiva - rullagren sprutade). Skönt att vara därifrån.

Laid Back - "Bakerman" i bakgrunden

måndag 18 augusti 2008

Hangö / Hanko


En mycket pittoresk liten hamn längs ned i västra hörnet på vårt östra grannland. Vi förtöjde nästan i fiskehamnen.
Tyvärr genomsyras denna lilla håla av de vanliga finska tjälfmoortstentenserna. Vackert men tråkigt. Ungefär lika upplyftande som Mariehamn med sina breda ödsliga boulevarder utan folk och en massa pittoreska träkåkar som kantar gatorna. Nere i södra änden av staden vid hamnpromenaden låg jättestora trävillor med groggverandor och snickarglädje.
Överstyrman, Sambon och jag tog en långpromenad ner mot tidigare nämnda trävillor, men vi vände strax efter Casinot (för ett sånt finns det också), enär nästa restaurang låg ytterligare tre kilometer bort efter stranden. Talludden, General Mannerheims gamla sommarställe. Som sagt, vi vände innan då blodsockret sjönk på de tappra vandrarna, och hungern började göra sig påmind. Tillbaka mot civilisationen (eller vad man skall kalla det) och en middag på HSF, Hangös Seglar Förenings restaurang i fritidsbåtshamnen. Dyrt, men gott. Egentligen spelar det ingen roll vad det kostar, för det är värt vad som helst att komma ifrån dånet från fläktarna ombord, oljelukten, och alla andra stressmoment.
Finnarna är ungefär lika långsamma på att lossa som de är snabba på att ta självmord, så avgången som var satt till kl 23:00 blev inte av förrän nästa morgon kl 06:00.
Stiff Little Fingers - "Alternative Ulster" i bakgrunden