Fredagens uppdatering

Det blev ingen karaoke för hustrun. Ett snabbt inköp av egen karaokemaskin på Teknikmagasinet och någon dvd till gjorde att hon istället för att förära grannskapet sin ljuva stämma satt hemma i soffan och ylade istället.

Men det blev bil. (Så nu ska ja ut å sladda mä PV'n å lyssna på Sator)

Marilyn Manson - "Sweet Dreams (Are Made Of This)"

Burning Rubber (och deg)

Palten skall till och ta körkort. Övningskörning med farsgubben ingår. Men då duger det inte med en automatväxlad rostig 240, -84. Mest på grund av växellådan. Passat som bil är väl lika spännande som en påse skridskor, men denna var fin, och nu skall jag bara upp på banken och tala med dem så jag får loss lite kulor. Sedan kan man ut och åka bil igen.
Jag saknar fortfarande min gamla Range Rover,men denna har faktiskt också fyrhjulsdrift.

The Troggs - "Born To Be Wild"

Centrum

Ja, inte fan bor man i Kallhäll för det stora utbudet av butiker i centrum, inte.

Och det blev morgon den tredje dagen... Idag steg jag inte upp förrän 1/2 6. Wow! Det börjar likna något. Till helgen kanske man har "normala" vanor.

För att få bort jet-laggen, har vi försökt att inte lägga oss för tidigt för att stiga upp för tidigt, men det är inte lätt. Och nu skall det kompenseras för de senaste 10 veckornas torrläggning.

När jag är hemma dricker jag sprit av samma anledning som hunden slickar sig i skrevet - för att jag kan.

För att få lite frisk luft beslutade det äkta paret sig för att ta en promenad upp till Centrum och ta en bira. Det hela slutade med att min kära hustru lovade att karaoka (observera verbaliseringen) på torsdag kväll. Nu hävdar hon att det lovade hon inte alls, men vi som var med vet bättre. Nu skall vi bara se om hon lyckas...

Wreckless Eric - "Sweet Gene Vincent"

Hemma igen i den bistra verkligheten

Bistert, mörkt, och deprimerande. Regn och snöslask.
Och fullkomligt jet-laggad.
Hemma på södagsaftonen, och kära mor hade förbarmat sig över oss, och lagat mat. Men med magen full av flygplansmat orkade jag bara förrätten.
Somnade vid 10-tiden på kvällen och vaknade igen vid 2. Kunde inte somna om. Nu är klockan halvsex på kvällen, så det börjar kännas i kroppen. Dessutom 8 timmars tidsskillnad mellan Nippon och Thule. Hä ä såmm bar' å bit ihop. Det går väl över. Men just nu är jag mest less.
Åsså skall man börja tänka på vad man skall ha till lunch och middag. Det är onekligen lättare på båten - då kan man bara komma med en önskan och är kocken på humör och har ingridienserna så fixar han det. Här måste man liksom åka och handla själv.
Dagens inköp på saker som måste fyllas på i förråden gick på dryga 3000 svenska träpengar. Det är ju inte klokt.

Lillasyster - "Umbrella"

Yokohama

Avmönstringsdags. Det var lite osäkert om vi skulle komma till kaj eller inte, så påmönsttrande besättning var inbokade på hotel.
Vi kommer till kaj.
Vi går iland.
Chinatown.
Hittar de påmönstrande.
Chinatown igen.
Karaoke. På japanska.
Say no more.
Sexo till frukost.

Dean Martin - "Besame Mucho"

Kobe

Nog kom Lone iland alltid. Och skeppskassan tog hon med sig. Med sina tindrande blå snurrade hon upp agenten runt lillfingret och fick honom att guida henne i Chinatown på väg tillbaka från immigration. Kvinnor och shopping...

Samtidigt kom det ombord en massa nasare och sålde allt möjligt. Från handmålat japanskt porslin till skarpslipade samurajsvärd. Och kimonos och allt annat krim-krams däremellan. Då kändes det bra att skeppskassan var på driven. Annars hade det blivit dyrt...

Bob Marley - "Waiting In Vain"

Nippon

Ahhhh! Den uppgående solens land... +5°, mulet, disigt och inte särskilt roligt. Här är rasism tillåtet. Vi vita stackare är inte värda särskilt mycket i dessa snedögda djävlars rike.

Yokkaichi:

Kom in på eftermiddagen och allt var ok, men frugan fick inget landgångspass - för hon var passagerare. Och ingen immigration hade de där heller. Det var dessutom ett beslut av Murphy himself, för detta var ju enda stället vi skulle ha en överliggare på. Men landgång blev det inte.

(Nu kan jag ju gå iland utan henne, men för husfridens skull var det lika bra att stanna ombord.)

Kobe:

Nu kom frugan iland. med agenten till immigration för att ta foto och fingeravtryck. Haha. Jag kan inte låta bli att skratta åt detta förmynderi.

Machine Head - "Negative Creep"