På väg in i Suez-kanalen i arla morgonstund. Konkurrenten Meridian Ace framför oss. Återigen är det dags för passage av detta gudsförgätna krondike. Det är svårt att känna sig riktigt enusiastisk över detta ställe. Det enda bra är vägen härifrån. Cigaretter och presenter vill de ha allihopa. Varför får inte jag presenter av dem? Vi betalar ju faktiskt ett par hundra tusen dollar för att passera. Men... det är klart, detta landet har ju inget annat att få inkomst på - mer än pyramiderna. Ja, sen finns det väl en och annan dadel-odlare också. Och själv har jag inga fördomar alls...
Nåväl, 14:e båt i en konvoj som bestod av 47 båtar var väl ok. Det blev lite tidigt, bara. Det kan inte vara nyttigt att stiga upp kl 03:00 på morgonen, efter 1,5 timmes sömn.
Sedan blev det lite omorganisering i Great Bitter Lake, så nu ligger vi 5:a.
Trikaren med huvudet inne i VSAT-terminalen, telefonen i örat med tele-support från Norge
Mitt i alltihopa slutade satellituppkopplingen att fungera. Men det var inget man orkade ta itu med då. Måste sova lite först. Så nu, efter lunch, har jag och trikaren engagerat oss i detta.
Som ev. läsare kanske förstår så fick vi det att fungera - annars hade inte det här inlägget funnits.
Trikare:
Elektriker/Elingenjör. Det finns bra och det finns mindre bra. Vår är en av de bättre (Elingenjör). Med riktig utbildning i ryggen. Inte bara två år på el-tele på gymnasiet.
Nina Hagen - "African Reggae" i bakgrunden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar